Uppdaterad 22 juni 2004 01:25 Ur DN-debatt
Inom stora delar av den svenska frikyrkligheten har vi betonat att judarnas återvändande och bildandet av den israeliska staten är en del av ett profetiskt perspektiv, skriver tre representanter för olika frikyrkor på DN Debatt.
Ärkebiskopen får mothugg:
"Frikyrkor avvisar bojkott mot Israel"
Ett antal kristna organisationer med ärkebiskopen i spetsen har senaste veckorna lanserat den så kallade hopp-kampanjen. Syftet är att motarbeta Israels ockupation av Gaza och Västbanken. Den metod man vill använda är att bojkotta varor som har tillverkats i judiska bosättningar inom dessa områden. Tanken fördes fram redan för mer än ett år sedan av en större grupp opinionsbildare, men vår dåvarande utrikesminister Anna Lindh tog ett bestämt avstånd från tanken. Denna fråga kommenterades också på DN Debatt 18/6 i en artikel undertecknad av bland andra ärkebiskopen.
Vi vill tydligt markera att inte alla kristna rörelser och organisationer står bakom denna typ av anti-israeliskt initiativ. Vi är tveksamma till hopp-kampanjen av flera skäl.
Inom stora delar av den svenska frikyrkligheten har vi betonat att judarnas återvändande och bildandet av den israeliska staten är en del av ett profetiskt perspektiv. Det är en uppfyllelse av bibliska profetior och ett tecken på Jesu snara tillkommelse. Denna hållning behöver naturligtvis också förenas med ett bibliskt-profetiskt perspektiv när det gäller rättfärdighet. Vi kan inte därför bara applådera det som den israeliska regeringen gör. Hopp-kampanjen är dock ett ensidigt initiativ som bara pekar på Israel som den part som orsakar problemen.
Vi tror inte att det är den israeliska ockupationen som är huvudproblemet i regionen utan den muslimska fundamentalismen. Breda grupper av palestinierna har aldrig accepterat staten Israel. Dessa militanta grupper av palestinier har alltid motarbetat alla fredsprocesser och är de drivande bakom dagens självmordsbombningar. Islamiska Jihad och Hamas är inte intresserade av en förhandlingslösning. De vill förgöra Israel och skapa en islamistisk stat i dess ställe. Så står det i deras program och på deras hemsidor. Den palestinska ledningen har hittills inte visat någon vilja eller förmåga att avväpna dessa grupper.
Det är också en förenkling av hopp-kampanjen att ensidigt begära att Israel drar sig tillbaka från ockuperade områden. Ockupationen uppstod i samband med kriget 1967 då Israel var hotat till sin existens. Gaza, västbanken och östra Jerusalem var ju innan kriget områden som tillhörde Egypten och Jordanien. Israel har hittills visat att man kan förhandla om ockupationen under förutsättning att det går att få tillstånd en långsiktig fredsuppgörelse. Egypten slöt fred med Israel redan i slutet av sjuttiotalet och blev därmed fördömd av palestinierna och hela arabvärlden. Det skapades dock en fredlig förhandlingsuppgörelse som bland annat medförde att Israel återlämnade Sinai till Egypten.
I slutet av nittiotalet utvecklades det palestinska självstyret steg för steg och en fred höll på att utvecklas. Arafats svar blev att sätta i gång intifadan år 2000. Tankarna på en palestinsk stat som höll på att växa fram i slutet av nittiotalet har gjorts om intet genom intifadan och självmordsbombningarna. Vi anser inte att det är Israel som bär huvudansvaret för att fredsprocessen helt har kapsejsat.
Vi ifrågasätter också bilden av Israel som den starka parten i denna konflikt. Nationen är hårt pressad både ekonomiskt och humanitärt genom de nästan dagliga självmordsbombningarna som har pågått under flera år. Palestinierna har en omfattande uppbackning och stöd av hela arabvärlden och den muslimska världen.
Med tanke på den anti-semitism som har varit vanlig i kyrkans historia tycker vi att det är olyckligt att kristna organisationer och Svenska kyrkans främste företrädare går i spetsen för anti-Israeliska kampanjer.
Man behöver också komma ihåg att produkter från ockuperade områden utgör endast någon promille av Israels totala export till Sverige. Det är dessutom svårt att veta om en viss produkt kommer från ett ockuperat område. Det förekommer också att en produkt har en palestinsk märkning men kan då ha tillverkats av palestinska bönder på de ockuperade områdena. I praktiken kan denna typ av bojkottkampanj leda till bojkott av samtliga israeliska produkter.
Vi är väl medvetna om hur svår och komplicerad situationen är för både israelerna och palestinierna. Ensidiga aktioner som bara ställer krav på den ena parten främjar dock inte fred och försoning i regionen.
Stefan Swärd
Ordförande i Evangeliska Frikyrkan
Sten-Gunnar Hedin
Föreståndare i Filadelfia i Stockholm
Rolf Roos
Kommendör för Frälsningsarmén i Sverige