"I dag är det årsdagen av det vi palestinier kallar Nakba, vår katastrof -. även om ett enda ord inte kan börja förklara det, och en enda dag kan inte börja fira det mer än någonsin innan, Israel behöver komma till rätta med de fasor de har orsakat sedan 1948, genom att avsluta sitt underkuvande av miljoner i stället intensifiera sin förnekelse och försöker legitimera sin förföljelse. Fred kan bara komma genom rättvisa och försoning.
Denna dag, 1948, markerar en påtvingad exil av över 750.000 palestinier från sina hem och land."
Så skriver Saeb Erekat som är chefsförhandlare för PLO. Ur Maan News 16/05/2014
Sands of Sorrow (1950) On the plight of Arab refugees from the Arab-Israeli war. Dorothy Thompson speaks on the refugee problem. Refugees live in tents in the Gaza Strip, are given blankets and food by Egyptian soldiers, and receive flour from UNICEF. A Lebanese priest conducts services. Refugees work as plumbers, carpenters, tailors, and shoemakers in the city of Jerusalem. Doctors vaccinate refugees against disease. Shows the squalid living conditions in refugee camps, starving children, and emphasizes the hopeless condition of the refugees.
" Att låta flyktingarna återvända var ett av FN:s villkor för att låta Israel bli medlem i organisationen i maj 1949. Israel är medlem i FN men löftena till de fördrivna palestinierna har inte uppfyllts, trots att resolutionen upprepats minst 100 gånger.
Omvärlden borde erinra/uppmärksamma vad FN:s medlare, svensken Folke Bernadotte sade redan 28 juni 1948: "Det skulle vara en förolämpning mot de grundläggande principerna för rättvisa om dessa oskyldiga offer i konflikten nekades rätten att återvända till sina hem, medan judiska immigranter strömmar in i Palestina". Ur Vi måste få återvända
"Israeli troops kill two Palestinians during a Nakba day demonstration near the West Bank city of Ramallah." ur Al Jazeera
Tidigare: Skymning över Tel Aviv
Läs även andra bloggares åsikter om israel palestina
Denna dag, 1948, markerar en påtvingad exil av över 750.000 palestinier från sina hem och land."
Så skriver Saeb Erekat som är chefsförhandlare för PLO. Ur Maan News 16/05/2014
Sands of Sorrow (1950) On the plight of Arab refugees from the Arab-Israeli war. Dorothy Thompson speaks on the refugee problem. Refugees live in tents in the Gaza Strip, are given blankets and food by Egyptian soldiers, and receive flour from UNICEF. A Lebanese priest conducts services. Refugees work as plumbers, carpenters, tailors, and shoemakers in the city of Jerusalem. Doctors vaccinate refugees against disease. Shows the squalid living conditions in refugee camps, starving children, and emphasizes the hopeless condition of the refugees.
" Att låta flyktingarna återvända var ett av FN:s villkor för att låta Israel bli medlem i organisationen i maj 1949. Israel är medlem i FN men löftena till de fördrivna palestinierna har inte uppfyllts, trots att resolutionen upprepats minst 100 gånger.
Omvärlden borde erinra/uppmärksamma vad FN:s medlare, svensken Folke Bernadotte sade redan 28 juni 1948: "Det skulle vara en förolämpning mot de grundläggande principerna för rättvisa om dessa oskyldiga offer i konflikten nekades rätten att återvända till sina hem, medan judiska immigranter strömmar in i Palestina". Ur Vi måste få återvända
"Israeli troops kill two Palestinians during a Nakba day demonstration near the West Bank city of Ramallah." ur Al Jazeera
Tidigare: Skymning över Tel Aviv
Läs även andra bloggares åsikter om israel palestina
Det är så tragiskt med den Israeliska regeringens försök att hindra och förbjuda en stor del av befolkningen att minnas ett gemensamt trauma. Det är så tydligt att stater som inte vågar förhålla sig till sina mörka sidor aldrig blir äkta demokratier. Befinner mig just i Colombia där det är väl på Söndag. Ingen av huvud kandidaterna känns vid att konflikten i landet endast kan lösas i grunden när det finns rättvisa och erkännande av strukturella övergrepp mot etniska och kulturella minoriteter. Att hindra folk uppmärksamma Nakhba kommer aldrig stoppa minnet, men det kommer hindra möjligheten att traumat i en bättre framtid skulle kunna bli just ett minne och inte ett evigt trauma.
SvaraRaderaVälkommen till min blogg, se att du befinner dej i Sydamerika
Radera