27 mars 2011

Gaza " Hopp för en framtid"

Först idag har jag läst färdigt  ”Gaza - en kärlekshistoria ” av Catrin Ormestad som kom ut redan våren 2008. Det är en reportagebok från åren 2006- 2007. Hon träffar bla. människorna i Gaza och intervjuar dem under sommaren 2007 då Hamas tog över Gaza från Fatah.Fastän boken nu är ett par år gammal är den fortfarande aktuell och värt att läsa ( mer om boken längre ner)

Citat ur boken ”Det enda sättet att motverka extremism och fundamentalism är att ge människorna något de inte vill förlora. Ett arbete, ett liv , en framtid. Därför måste gränserna  öppnas igen och de palestinska arbetarna släppas in , inte nödvändigtvis i de israeliska städerna , föreslår Samir Awad ( doktor i statsvetenskap Birzeituniversitetet). Och de offentliganställdas löner måste omedelbart börja betalas ut igen. USA:s och EU:s bojkott har gjort palestinierna ännu fattigare och ännu mer desperata, vilket bara gynnat Hamas.” slut citat

Vi kan jag läsa i medierna idag citat ”Palestiniernas president hade på lördagen ett möte med företrädare för Hamas. Det är första gången på ett år som det sker. Förhoppningarna inför mötet, som hölls på Västbanken, är att på sikt få till en försoning mellan Hamas-styret i Gaza och Abbas regering i Ramallah. På mötet diskuterades också möjligheten att arrangera en resa för Mahmoud Abbas till Gaza, där nästa möte ska hållas, uppger Ekot. Abbas har inte varit i Gazaområdet sedan Hamas vann valet där 2007.” slut citat SR

Palestinian Youth Call for National Unity


Även om citatet av Samir Awad är flera år gamalt gäller det fortfarande: Människorna i Gaza måste kunna börja hoppas på en bättre framtid. Där har även Israel ett ansvar,  gränserna måste öppnas från Gaza till omvärlden.

Läs mer om ”Gaza - en kärlekshistoria ”

Citat” Catrin Ormestad i reportageform om situationen i ett mot omvärlden nästan helt avstängt område. Gaza framstår som halvvägs till helvetet: ett gigantiskt fängelse där man riskerar att bli dödad när som helst, i sitt hem, på sin arbetsplats - om man har turen att ha någon - eller på väg till sjukhuset.  Catrin Ormestad lägger sig vinn om att inte glorifiera Gazas invånare och deras kamp för ett anständigt leverne. Korruptionen, de blodiga uppgörelserna mellan Fatah och Hamas och attackerna mot Israel skildras men de görs också begripliga (om än inte ursäktliga) genom beskrivningarna av det elände Israel med sin politik och sitt militära övervåld skapat i området. Även om hon har sitt hjärta i Gaza och sina sympatier främst hos palestinierna lever Catrin Ormestad med en israel i Tel Aviv. Hon känner båda världarna och kan jämföra och att det inte är två jämbördiga parter som bekämpar varandra är hjärtskärande tydligt.” slut citat ur recension i GP september 2009

Läs tidigare Kristna i Gaza

Citat"Hamas-ledningen hade i går ett möte med ledare för Islamiska Jihad och andra militanta ledare och säger  att de enats om att stoppa all beskjutning mot Israel så länge Israel avstår från nya attacker mot Gazaområdet." Ur SR

"Det arabiska fredsinitiativet är ännu en missad möjlighet för Israel"-Stig Strömbergsson

Läs även andra bloggares åsikter om
Dagen-3
Dagen

Dagen-2
Vårt Land 

13 kommentarer:

  1. Öppna gränsen mellan Israel och Gaza? Räcker det inte med morden i Itamar och terrordådet i Jerusalem.

    SvaraRadera
  2. Med öppna gränser menas även att Gaza skulle kunna exportera sina varor direkt till utlandet. Tex. jordbruksvaror som för det mesta hinner ruttna bort i gränskontrollen .

    SvaraRadera
  3. stig strömbergsson28 mars 2011 kl. 10:05

    Utifrån det signaturen Torebe skrev:
    Har jag missat något? Har man hittat tydliga kopplingar mellan morden i Itamar och Gaza? Och mellan terrordådet i Jerusalem?
    Har man bevis som jag missat (fullt möjligt eftersom jag inte kunnat ta del av nyheter på ett par dagar)?

    SvaraRadera
  4. Stig, ditt inlägg under "den långa tråden" var välbehövligt och bra. Tack.

    Jag undrar hur mycket svenska media har rapporterat om de dagliga raket-och missilattackerna Hamas skickat den senaste tiden, ibland uppåt 50 per dag? 24 mars landade en missil nära Tel Aviv. Självklart och helt förståeligt agerade Israel genom att försöka slå ut källan. Är det som vanligt, att man rapporterar om våldsspiral/cycle of violence och bara rapporterar när Israel slår tillbaka? Man sätter så ofta kärran framgör hästen.

    Hur mycket har man rapporterat i svenska gammelmedia om Israels bordning på internationellt vatten av ett fartyg på väg att transportera tonvis med vapen till Gaza, via Iran och Syrien? På nätet finns hur myclet som helst, men hur har SVT och SR rapporterat?

    Jag undrar hur många som minns/vet att Hamas under andra intifadan ansvarade för 39,9% av alla mordbombningar inne i Israel? Bara 2002 kom sammanlagt 46 mordbombningar. [Wikipedia har artikel och lista på alla attacker och vilka som var ansvariga]

    Vad skulle öppna gränser i dagens läge betyda i säkerhetssyfte?

    Torebe får svara för hur han tänkte men jag ser hans inlägg mot vad som är allmänt känt om Hamas mål och metoder, inte att de senaste dåden skulle ha sponsrats från Gaza.

    Om man förespråkar öppna gränser i dagens verklighet undrar jag om man har tänkt på implikationerna - för både israeler och palestinier. Varför kräver inte alla "fredsälskare" att Hamas stoppar sin krigföring och terrorn innan man öppnar gränserna?

    Varför kräver omvärlden inte att det blir absolut stopp på våldet innan man ger miljonstöd till palestinska myndigheten. Man kan ge humanitär hjälp utan att indirekt stödja terrormånglare och martyrdödshyllare. I det långa loppet motverkar man ju dem man vill hjälpa, palestinierna.

    SvaraRadera
  5. Nyheten om den påstådda vapensmugglingen som A-K Roth läst om på nätet finns beskriven i kritisk nyhetsform här.

    Och det är helt riktigt att det på "nätet finns hur myclet som helst". De som väljer att okritiskt skriva av rubriken på det Israeliska utrikesdepartements presskomunike är rätt många. Hasbara handlar just om kvantitet och inte om kvalitet.

    Men visst, ett fullständigt vapenembargo för hela regionen (såväl för ockupanter som för de som använder folkrättsligt ej godtagbara metoder i kampen mot ockupationen) vore ingen dum idé.

    SvaraRadera
  6. stig strömbergsson28 mars 2011 kl. 19:56

    För att bygga vidare på AK Roths text:
    Vad som skall bryta dödläget runt Gaza vet jag inte annat än att det behövs politiskt mod vilket alla inblandade parter verkar sakna. Såg en notis för ett par dagar sedan om att Hamas m fl önskade ett eldupphör men vet inte vad det blev av det. Och samtidigt är det något sådant som behövs. Att Hamas deklarerar "vi skjuter inte mer" och/eller att Israel öppnar gränserna för civil trafik och civila varor.
    Som det nu är råder vedergällningens princip och raket besvaras med bomb som leder till raket osv. Och begripligt är att befolkningen i södra Israel upplever sig stå under angrepp och vill ge igen. Men - och detta är en viktig sak många som sympatiserar med Israel glömmer: Också befolkningen i Gaza upplever sig stå under angrepp, blockad och fientliga handlingar som raketattackerna är ett motstånd emot, ett svar på. Den känslan finns det nog fog för. Utan att ha någon som helst statistik mer än vissa kunskaper om parternas militära potential är det nog rimligt att anta att antalet explosiva manicker som skickats mot Gaza vida överskrider det antal som sänts därifrån - sett över ett par tre år. Fog finns för en Gazait att känna sig angripen.

    Sedan är det så att Torebe kopplar samman frågan om att kunna öppna gränsen med händelserna i Itamar och Jerusalem - mig veterligt bara på misstanke eftersom gärningspersonerna inte är kända. Som sagt: mig veterligt.

    SvaraRadera
  7. Jag har bloggat lite om Israel-Palestina i min egen blogg. Bland annat en översättning av en artikel i Haaretz.
    http://stigstrombergsson.blogg.se/2011/march/mellanostern.html

    SvaraRadera
  8. Angående Stigs kommentar

    Jag håller med att debatten behöver skärpas upp – och har även tidigare efterlyst detta.

    Jag håller med att fokus ska ligga på saklighet och trovärdiga källor, inte massa allmänt tyckande och overifierade påståenden och har även tidigare också efterlyst detta.

    Jag är oerhört trött över att ständigt behöva dividera över enkla, okontroversiella och lättverifierade fakta – innan man kan börja diskutera själva sakfrågan.


    När det gäller A K Roth så har jag haft ”förmånen” att bli kommenterad av henne de senaste 6-7 år, på alla möjliga ställen på Internet, ofta i diskussioner där hon varken har varit tilltalad eller inblandad.

    På grund av hennes ständigt tjafsiga ifrågasättande, enögdhet och extrema dubbelmoral anser jag att A K Roth är en dålig debattör.
    Om detta anses vara ”nedlåtande” – må så vara, det är min åsikt som jag står för, och detta gör inte henne på något sätt till ett ”offer” i sammanhanget.

    Det finns ingenting som hindar att A K Roth skärper till sig – men vis av erfarenhet, så tror jag inte att det kommer att inträffa.

    SvaraRadera
  9. En enkel fråga – ska diskussionen återupptas på samma tjafsiga och gnälliga sätt igen, eller?

    *Om nu ironi är så förkastligt – borde inte A K Roth uppföra sig då?
    Det finns ingen som helst anledning till att komma med kommentarer av typen ”Varför kräver inte alla "fredsälskare"…”

    *Om man ska tänka på sina källor - varför ska en overifierad partsinlaga från ockupationsmakten Israel användas, utan att det ens nämns att det är så – på tal om källor och dess kvalité.

    *Varför är det stört omöjligt att diskutera saker i Mellanöstern utan att ständigt gnälla på svensk media - särskilt som ingen av debattörerna enbart grundar sina åsikter därifrån.

    *Varför över huvudtaget ta upp självmordsbombare, när det inte är relaterat till postningen?

    Om inte A K Roth omgående ser till att höja kvalitén på sina inlägg, så kommer jag att sätta henne på plats – igen.
    Varning utfärdad.

    SvaraRadera
  10. I kommentarsamtal på bloggar tycker jag man skall skilja på saker och argument å ena sidan och personer och egenskaper å den andra. Dessutom skall man hålla sig till sak - i denna tråd om Gaza och dess framtid - men ibland är det nyttigt med ett samtal om själva samtalet - som nu.
    Att påstå att en person argumenterar inkonsekvent eller ogrundat är är för mig en SAK-beskrivning och helt OK. Att påstå att någon har dubbelmoral är att tillskriva personen en EGENSKAP och faller i mitt tycke utanför linjen. Det är nedlåtande mot individen. Sant eller inte spelar i sammanhanget ingen roll.

    Visst kan man bli trött på varandra på nätet och tro mig: det märks att Guardian och A-K Roth "kännar varandra" sedan gammalt. Jag tycker i alla fall att man skall dra sig för att tillskriva andra egenskaper eller motiv som man bara gissar de har. Särskilt när man är kommentargäst på en annans blogg.
    Detta är egentligen inte min sak eftersom det är Egons blogg men ville ändå ge ett enkelt sista inlägg i den "klimatfrågan" jag själv väckt.

    SvaraRadera
  11. Guardian kan ju i varje fall citera och ge belägg när han anklagar. Detta kräver ju Egon helt korrekt av andra. Ligger Guardian och kör i nån sorts gräddfil här? Guardian ska dock ha beröm för att första hälften av hans inlägg 10:39 var schysst.

    SvaraRadera
  12. Det som inte är så lite ironiskt är att allt sedan israelerna i december 1992 försökte deportera 400 palestinier till en bergsslutting i södra Libanon för sitt blotta medlemskap i Hamas – är att man två decennier senare har blivit Hamas största garant för dess fortsatta styre i Gaza.

    Är det något som är välkänt så är att det bästa sätet att behålla status quo och cementera ett styre, då är blockad oöverträffat.
    Man kan ta styret i Nordkorea, Castro på Kuba och Hussein i Irak som varnande och avskräckande exempel.

    Att man i Israel är mer än livrädd att förlora sina ”fiender” är ingen större nyhet.
    Om man i Israel verkligen önskade att bekämpa Hamas inflytande på ett rationellt sätt, hade man istället öppnat gränserna för export och import för åratal sedan.
    Det hade varit många gånger effektivare än att bedriva statsterror mot Gaza.

    Öppna gränser hade gjort att den palestinska befolkningen blivit mindre beroende av styret, och totalitära Hamas hade politiskt utmanats av andra reformister.
    Därför är det kanske inte så förvånande att Israel även driver frågan om sanktioner mot Iran…

    Den stående invändningen mot just Hamas efter vinsten i valet 2006, var att dom inte erkänner staten Israel innan fredsförhandlingar.

    När Arabförbundet fyra år innan, 2002, erbjöd Israel just det man idag kräver av Hamas - fred & erkännande - så blev det knäpptyst i Israel.
    Ingenstans strömmade människor ut på gatorna och firade möjligheten till fred.

    Arabförbundet talar för 26 stater och någonstans 360 miljoner invånare.
    Hamas fick ca 450 000 röster av 980 000 vid valet 2006. I Gaza bor det ca 1,5 miljoner…

    Beirut deklarationen är förmodligen att betrakta som ett många gånger större hot mot Israel än alla eventuella iranska atombomber.

    Hela iden med blockaden mot Gaza bygger på en verklighetsfrånvänd dammig Israelisk självbild som ständigt förföljd av fiender – och därför måste man garantera Hamas fortsatta välstånd.

    SvaraRadera
  13. Till sign Tomas
    § 11 – Anonyma inlägg undanbedes,om du har en åsikt våga stå för den med ditt namn

    Om du vill vill få din kommentar publicerad använd för och efternam speciellt om du ifrågasätter andra kommentatorers psykisk hälsa

    SvaraRadera