Palestinier räknas inte
Hon har precis undersökt ögonen på en treårig patient. Grabben får, som alla andra barn på avdelningen, därefter välja en liten leksak. Han väljer ett plastgevär. Han greppar geväret och säger så två ord. Han säger dem tydligt och klart: "hrog aravim" -”Skjuta palestinier!”
Ögonläkaren Muna (uttalas som vårt Mona) Mushahwar tittar på pojken, tittar på föräldrarna som inte reagerar och avslutar besöket. Vad mer kan hon göra? Hon jobbar på ett israeliskt sjukhus. Hennes patienter är israeliska judar. Eftersom hon själv är palestinier klassificeras hon som utlänning och får därför ingen lön för sitt jobb – utöver ett litet jourtillägg när hon har jour. Sjukhuset ligger, enligt internationell rätt, på palestinsk mark i ett område som idag utgör en illegal israelisk bosättning. Platsen är Jerusalem. Varje gång Muna åker till jobbet passerar hon, strax bredvid sjukhuset, sin mormors mark. Också denna mark är del av den illegala bosättningen sedan ockupationen inleddes 1967. Enligt internationell rätt har en ockupationsmakt inte rätt att bygga bostäder eller andra permanenta byggnader på ockuperad mark.
Muna är privilegierad. Hon har Jerusalem-id och kan därför röra sig friare trots att hon är palestinier. Hon kan utan specialtillstånd från de israeliska myndigheterna ta sig från Jerusalem, där hon bor, in till Betlehem. Det är där hon brukar fira jul. De senaste åren har det dock varit alltför svårt att ta sig in till Betlehem för julgudstjänsten på julaftonen. Den israeliska staten har markant försvårat framkomligheten genom separationsmurens existens.
Yrkesvalet
Denna jul har varit annorlunda än alla andra jular för Muna: Det är första julen utan hennes mor. Det var modern som var familjens styrka. Det var alltid hon som vågade gå i svaromål gentemot de israeliska soldaterna. Hon dog i våras. Hennes mamma brukade också vara familjens jultomte. Denna jul har det inte blivit några julklappar eller något julpynt i Munas hem. Sorg och saknad råder. Hon har två bröder som bor i USA. De har kommit hem med sina familjer. Hon berättar om en jul när de skulle in till Betlehem allihop. Vid den militära vägspärren blev det stopp. Tre-fyra timmar väntade de. Plötsligt började palestinska pojkar springa i panik i riktning mot deras bil. Efter dem kom spända israeliska gränspoliser löpande med dragna maskingevär precis framför Muna och hennes familj. Muna blir rädd å sina föräldrars vägnar. Hon vet att hon inget kan göra för att skydda dem i denna situation.
En israelisk soldat kräver att Muna, som kör, ska lämna fordonet. Frågor ställs till henne. Muna ber att få tala med soldatens överordnade. Till slut kommer denna person. Hon ges rätt att fortsätta färden. En av hennes passagerare, hennes svägerska som är amerikansk advokat, säger till soldaten att denne inte kan behandla dem såhär. Hon har ett amerikanskt pass. Soldaten replikerar: Jag trampar på ditt amerikanska pass. På plats ringer advokaten sin amerikanska senator. Men inget har skett som förbättrat situationen för palestinierna. Muna beskriver soldatens beteende: Han behövde psykiatrisk vård.
När den första folkresningen, intifadan, inleddes var Muna 11 år. Då, julen 1989, insåg hon att livet var mer än julklappar. Fram tills dess hade hennes medvetenhet bestått i att vara tacksam för maten på bordet för hon visste att inte alla palestinier hade tillräckligt med föda. På TV såg hon nu palestinier i hennes nära omgivning som blev trakasserade och torterade av israeliska soldater. Elvaåringen började ställa frågan: Vad händer? En kväll ser hon hur israeliska soldater står på en palestinsk pojkes arm. Hon rusar in till sitt rum och gråter. När hon är 13-14 år bestämmer hon sig för att bli läkare. Hon säger att hennes yrkesval är direkt kopplat till ockupationens våld mot palestinierna.
Julen
Muna blir 33 i år och bor med sin 72-årige far som är för gammal för att orka följa med in genom vägspärren till julgudstjänst i Betlehem. Denna jul tog hon sig ändå dit och gladdes över att så många samlades där – ockupationens vägspärrar till trots. Det var underbart att fira fritt - utan att se maskingevär burna av israeliska soldater inne i Betlehem. Likt varje julgudstjänst världen över berättades det i Betlehem från julevangeliet om den folkräkning som ockupationsmakten gjorde i Palestina för 2 000 år sedan för att få ökade skatteintäkter.
Muna bugade sig för att komma in genom den låga ingången till kyrkan, gick genom kyrkorummet, förbi altaret och nedför trappan längst fram till höger i kyrkan, ned till kryptan där en stjärna i golvet markerar den plats där barnet skulle ha fötts. Där bad hon - likt miljontals människor gjort före henne. I kryptan bad jag för fred. Vi behöver det. En fred som ger oss palestinier värdigheten kvar som folk - som ger oss våra mänskliga rättigheter. Jag bad för att min familj skulle få vara trygg och må bra och för varje person jag mötte där – palestinier och pilgrimer - i Betlehem. Att var och en skulle få ta emot det de bad om. En sådan respektfull bön gör Jesusbarnet stolt över sin Muna.
Tårgasen
Hon fortsätter: Men som vanligt så skulle firandet och glädjen förstöras av ockupationen på något vis. På nyårsdagen dödades en 36-årig kvinna efter en fredlig demonstration mot separationsmuren. Hon utsattes för en ”förstärkt” form av tårgas från det israeliska försvaret. Detta tänker jag fortfarande på varje dag. Så det var en bittersöt jul. Julens sötma passerar men ockupationens bittra smak kvarstår.
Den judisk-israeliske fredsarbetaren David Nir, som är doktor i fysik, har själv tidigare blivit lungskadad av den förstärkta gasen vid en demonstration. Symtomen bestod i omöjlighet att djupandas, nedsatt energi och konstant trötthet. Efter den händelsen har även små doser av tårgas dessutom gett David omedelbar inflammation och irritation i huden på huvud och händer. De två läkare han konsulterade kunde inget göra. David uttalar sig här om denna nya vidgade påverkan, och att kvinnans död var betingad av tårgasen, utifrån sin egen erfarenhet: För mellan 18 och 24 månader sedan lades en ny kemikalie, eller en högre dos av någon av de tidigare tårgaskomponenterna, till den ”normala” gasen och många demonstranter kände dess kraftfulla effekt. Det finns ingen tvekan om att dess effekt ökar med tiden och den är medicinskt känd för att göra just detta.
Se Bil'in a village of Palestina och Time-Israeli Leftists Show Alliance in Wake of Palestinian's Death
För vidare information: Muna bär alltid ett kors om halsen för att markera sin identitet som kristen. På en fest nyligen hemma hos en internationell läkarkollega kommenterade en judisk läkare hennes halsband. Muna förklarade att hon är palestinier. Den judiska läkaren replikerade: Palestiner räknas inte!
Susanne Grimheden, januari 2011.
Publicerad efter tillstånd av Susanne Grimheden, Hon har tidigare varit SKR:s följeslagare mars - juni 2003
Skribenten träffade läkaren på en teologisk konferens i Betlehem i december 2010. Konferensen arrangerades av Kyrkornas världsråd och hölls i samband med 1-årsfirandet av Kairospalestine-dokumentet Muna var en av talarna vid detta firande.
SKR-följeslagarprogrammet
Tidigare Gästkrönikor av Susanne Grimheden
Gästkrönika-Del 1
Gästkrönika-Del 2
Läs även andra bloggares åsikter om israel palestina kristendomen mänskliga rättigheter
Hon har precis undersökt ögonen på en treårig patient. Grabben får, som alla andra barn på avdelningen, därefter välja en liten leksak. Han väljer ett plastgevär. Han greppar geväret och säger så två ord. Han säger dem tydligt och klart: "hrog aravim" -”Skjuta palestinier!”
Ögonläkaren Muna (uttalas som vårt Mona) Mushahwar tittar på pojken, tittar på föräldrarna som inte reagerar och avslutar besöket. Vad mer kan hon göra? Hon jobbar på ett israeliskt sjukhus. Hennes patienter är israeliska judar. Eftersom hon själv är palestinier klassificeras hon som utlänning och får därför ingen lön för sitt jobb – utöver ett litet jourtillägg när hon har jour. Sjukhuset ligger, enligt internationell rätt, på palestinsk mark i ett område som idag utgör en illegal israelisk bosättning. Platsen är Jerusalem. Varje gång Muna åker till jobbet passerar hon, strax bredvid sjukhuset, sin mormors mark. Också denna mark är del av den illegala bosättningen sedan ockupationen inleddes 1967. Enligt internationell rätt har en ockupationsmakt inte rätt att bygga bostäder eller andra permanenta byggnader på ockuperad mark.
Muna är privilegierad. Hon har Jerusalem-id och kan därför röra sig friare trots att hon är palestinier. Hon kan utan specialtillstånd från de israeliska myndigheterna ta sig från Jerusalem, där hon bor, in till Betlehem. Det är där hon brukar fira jul. De senaste åren har det dock varit alltför svårt att ta sig in till Betlehem för julgudstjänsten på julaftonen. Den israeliska staten har markant försvårat framkomligheten genom separationsmurens existens.
Yrkesvalet
Denna jul har varit annorlunda än alla andra jular för Muna: Det är första julen utan hennes mor. Det var modern som var familjens styrka. Det var alltid hon som vågade gå i svaromål gentemot de israeliska soldaterna. Hon dog i våras. Hennes mamma brukade också vara familjens jultomte. Denna jul har det inte blivit några julklappar eller något julpynt i Munas hem. Sorg och saknad råder. Hon har två bröder som bor i USA. De har kommit hem med sina familjer. Hon berättar om en jul när de skulle in till Betlehem allihop. Vid den militära vägspärren blev det stopp. Tre-fyra timmar väntade de. Plötsligt började palestinska pojkar springa i panik i riktning mot deras bil. Efter dem kom spända israeliska gränspoliser löpande med dragna maskingevär precis framför Muna och hennes familj. Muna blir rädd å sina föräldrars vägnar. Hon vet att hon inget kan göra för att skydda dem i denna situation.
En israelisk soldat kräver att Muna, som kör, ska lämna fordonet. Frågor ställs till henne. Muna ber att få tala med soldatens överordnade. Till slut kommer denna person. Hon ges rätt att fortsätta färden. En av hennes passagerare, hennes svägerska som är amerikansk advokat, säger till soldaten att denne inte kan behandla dem såhär. Hon har ett amerikanskt pass. Soldaten replikerar: Jag trampar på ditt amerikanska pass. På plats ringer advokaten sin amerikanska senator. Men inget har skett som förbättrat situationen för palestinierna. Muna beskriver soldatens beteende: Han behövde psykiatrisk vård.
När den första folkresningen, intifadan, inleddes var Muna 11 år. Då, julen 1989, insåg hon att livet var mer än julklappar. Fram tills dess hade hennes medvetenhet bestått i att vara tacksam för maten på bordet för hon visste att inte alla palestinier hade tillräckligt med föda. På TV såg hon nu palestinier i hennes nära omgivning som blev trakasserade och torterade av israeliska soldater. Elvaåringen började ställa frågan: Vad händer? En kväll ser hon hur israeliska soldater står på en palestinsk pojkes arm. Hon rusar in till sitt rum och gråter. När hon är 13-14 år bestämmer hon sig för att bli läkare. Hon säger att hennes yrkesval är direkt kopplat till ockupationens våld mot palestinierna.
Julen
Muna blir 33 i år och bor med sin 72-årige far som är för gammal för att orka följa med in genom vägspärren till julgudstjänst i Betlehem. Denna jul tog hon sig ändå dit och gladdes över att så många samlades där – ockupationens vägspärrar till trots. Det var underbart att fira fritt - utan att se maskingevär burna av israeliska soldater inne i Betlehem. Likt varje julgudstjänst världen över berättades det i Betlehem från julevangeliet om den folkräkning som ockupationsmakten gjorde i Palestina för 2 000 år sedan för att få ökade skatteintäkter.
Muna bugade sig för att komma in genom den låga ingången till kyrkan, gick genom kyrkorummet, förbi altaret och nedför trappan längst fram till höger i kyrkan, ned till kryptan där en stjärna i golvet markerar den plats där barnet skulle ha fötts. Där bad hon - likt miljontals människor gjort före henne. I kryptan bad jag för fred. Vi behöver det. En fred som ger oss palestinier värdigheten kvar som folk - som ger oss våra mänskliga rättigheter. Jag bad för att min familj skulle få vara trygg och må bra och för varje person jag mötte där – palestinier och pilgrimer - i Betlehem. Att var och en skulle få ta emot det de bad om. En sådan respektfull bön gör Jesusbarnet stolt över sin Muna.
Tårgasen
Hon fortsätter: Men som vanligt så skulle firandet och glädjen förstöras av ockupationen på något vis. På nyårsdagen dödades en 36-årig kvinna efter en fredlig demonstration mot separationsmuren. Hon utsattes för en ”förstärkt” form av tårgas från det israeliska försvaret. Detta tänker jag fortfarande på varje dag. Så det var en bittersöt jul. Julens sötma passerar men ockupationens bittra smak kvarstår.
Den judisk-israeliske fredsarbetaren David Nir, som är doktor i fysik, har själv tidigare blivit lungskadad av den förstärkta gasen vid en demonstration. Symtomen bestod i omöjlighet att djupandas, nedsatt energi och konstant trötthet. Efter den händelsen har även små doser av tårgas dessutom gett David omedelbar inflammation och irritation i huden på huvud och händer. De två läkare han konsulterade kunde inget göra. David uttalar sig här om denna nya vidgade påverkan, och att kvinnans död var betingad av tårgasen, utifrån sin egen erfarenhet: För mellan 18 och 24 månader sedan lades en ny kemikalie, eller en högre dos av någon av de tidigare tårgaskomponenterna, till den ”normala” gasen och många demonstranter kände dess kraftfulla effekt. Det finns ingen tvekan om att dess effekt ökar med tiden och den är medicinskt känd för att göra just detta.
Se Bil'in a village of Palestina och Time-Israeli Leftists Show Alliance in Wake of Palestinian's Death
För vidare information: Muna bär alltid ett kors om halsen för att markera sin identitet som kristen. På en fest nyligen hemma hos en internationell läkarkollega kommenterade en judisk läkare hennes halsband. Muna förklarade att hon är palestinier. Den judiska läkaren replikerade: Palestiner räknas inte!
Susanne Grimheden, januari 2011.
Publicerad efter tillstånd av Susanne Grimheden, Hon har tidigare varit SKR:s följeslagare mars - juni 2003
Skribenten träffade läkaren på en teologisk konferens i Betlehem i december 2010. Konferensen arrangerades av Kyrkornas världsråd och hölls i samband med 1-årsfirandet av Kairospalestine-dokumentet Muna var en av talarna vid detta firande.
SKR-följeslagarprogrammet
Tidigare Gästkrönikor av Susanne Grimheden
Gästkrönika-Del 1
Gästkrönika-Del 2
Läs även andra bloggares åsikter om israel palestina kristendomen mänskliga rättigheter
Vaddå inte får lön för sitt arbete?? Var kommer det påståendet ifrån?
SvaraRaderaDet finns en Dr. Muna Mushahwar på Hadasssa-sjukhuset. Hon är läkare, men ännu inte legitimerad ögonläkare.
Hadassa-sjukhuset ligger i västra Jerusalem, som har varit en del av Israel sedan 1948 (eller 1949 beroende på hur man räknar.) Med andra ord så är det varken ockuperat eller palestinskt eller illegalt eller något av de andra moderiktiga skällsord som författaren använder.
Jag råkar känna en ögonläkare som gjorde sitt post-doc på Hadassas ögonklinik. Han fick jobbet för han talar flytande arabiska - det behövdes för de många arabiska patienterna, och framför allt de många palestinierna som inte talar hebreiska. Det stämmer helt säkert att Dr. Mushahwars patienter är israeliska judar. Och det stämmer lika väl att hennes patienter är israeliska araber, eller palestinier från Palestinska Myndigheten.
Hadassa-sjukhuset blev nominerat för ett Nobel fredspris 2005 för sitt arbete för integrering och lika behandling av alla. Detta trots att 78 judiska läkare och sjuksjöterskor mördades av palestinska irreguljära miliser 1948.
Med andra ord så vågar jag påstå att artikelförfattaren far med osanning och medvetet försöker föra läsaren bakom ljuset.
G. Tikotzinsky
Jag har mailar till författaren och be henne ge ewn kommentar
SvaraRaderaTjänare Tiko!
SvaraRaderaSå du har hittat tillbaka… :)
Jag är ganska säker på att Hadassa-sjukhuset inte fått Nobelpriset om man hade behandlat patienter olika. Detta oavsett vad som skedde 60 år tidigare… ;)
Egon, den grupp jag stött ideellt sedan 1971, Hadassah, är mångfacetterad, ägnar sig åt healing, teaching, research. Nästa år firas 100 år sedan Hadassahs grundare Henrietta Szold, startade sin verksamhet med sjuksköterskor i Palestina, när man började med att behandla mest tropiska sjukdomar,ögonsjukdomen trakom bl.a. Idag får vi regelbundet rapporter från Hadassahs sjukhus och våra medlemmar besöker sjukhusen. Rapporterna handlar om nya rön, innovativa rön på väg.
SvaraRaderaPatienterna kommer från alla delar av Israels mångkulturella samhälle. Våra medlemmar rapporterar om palestinska och israeliska föräldrar som turas om att vara med sina sjuka barn på Hadassahs Mother and Child Pavilion.
Här har du en av Hadassahs barnläkare som tog sabbatsår vid min mans arbetsplats, Indiana Univerity School of Medicine:
http://www.hadassah.org.il/English/Eng_SubNavBar/TheDoctors/Abudalukhalil.htm
Tonen hos dina gästbloggare har ofta varit så oacceptabel och ordvalet likaså, att man helst vill undvika att kommentera. Letar man bara efter fel är det det enda man ser. Men är detta rättfärdigt?
För mig är det inget speciellt upphöjt när någon ber för fienden, om hon dessförinnan har sysslat med att avhumanisera och demonisera den genom att bara tala om det negativa. Det låter bara som beröm av sin egen utmärkta person.
Anna Roth
Sussane G svarar: Som icke judinna räknas hon som utlänning och därmed får hon endast jourtillägg.
SvaraRaderaHon jobbar som ögonläkare.
Detta enligt hennes egen utsaga
och jag vågar tro att hon inte skulle tala osanning.
Hon är inbjuden till att tala om Kairos Palestinadokumentet vid teologidagarna i Uppsala i höst.
Till och med i Hasbara över FN:s delningsplan så är Jerusalem en enklav av "internationellt territorium" förlagd ute i vad som var avsett som "Arabisk stat".
SvaraRaderaHursomhelst, det förefaller i mitt tycke som en omodern stat som sätter restriktioner i rörelsefriheten för en läkare, detta speciellt då personen har djupa rötter till aktuella området. Till och med om man hindrat rörelsefriheten för den nyligen från Moldavien invandrade Avigdor Lieberman så hade jag upplevt det som icke hörande hemma i 2010-talet.
From Wikipedia. Mount Scopus in northeast Jerusalem, Israel. In the wake of the 1948 Arab-Israeli War, Mount Scopus became a UN protected Jewish exclave within Jordanian-occupied territory until the Six-Day War in 1967. Today, Mount Scopus lies within the municipal boundaries of the city of Jerusalem.
SvaraRaderaIn 1939, the Hadassah Women's Organization opened a teaching hospital on Mount Scopus
Mount Scopus
Enligt Hadassas website är Dr. M inte ögonspecialist, utan under utbildning. (Legitimerad läkare som håller på med sin 4-5 år långa specialistutbildning.) Det innebär att hon arbetar på ögonkliniken, men hon har inte rätten att kalla sig ögonläkare i Israel.
SvaraRadera"Som icke judinna räknas hon som utlänning"
NÅGON LJUGER, antingen Dr. M eller skribenten. Israeliska muslimer, kristna, druser, bahai-er osv. räknas inte som utlänningar. Däremot är det helt klart att hon räknas som utlänning om hon saknar medborgarskap. Nu är det så att araber från Jerusalem har en speciell status: De har israeliska blåa ID-kort, åtnjuter fulla medborgerliga rättigheter utom rösträtt, valbarhet eller innehav av israeliskt pass. De har också rättighet att NÄR DE VILL få israeliskt medborgarskap. Om Dr. M inte har medborgarskap är det hennes eget fria val.
Hadassas ögonklinik anses vara en av de bästa i hela medelhavsområdet. Det är få förunnat att göra sin specialistutbildning där. Det är fullt tänkbart att Dr. M arbetar på en Ph.D. eller att hon arbetar utan lön i utbyte mot sin speicalistutbildning. Det har i så fall ingenting med hennes medborgarskap att göra, utan är resultatet av hennes eget fria val.
Egon: Mount Scopus har alltid varit israeliskt territorium, så som du helt riktigt påstår. Varför har din gästskribent inte redogjort för sitt påstående att sjukhuset är beläget i "illegala bosättningar."
G. Tikotzinsky
Man kan ju också roa sig med att plocka isär resten av blogginlägget i dess beståndsdelar av halvsanningar, propagandalögner och fria fantasier.
SvaraRadera1. En två-åring som säger "Skjuta palestinier." Var vänlig visa mig en tvååring som klarar ett ord med fem stavelser "tydligt och klart". (Falestina'im på hebreiska.)
2. Om leksaksgeväret störde Dr. M, varför plockade hon inte bort det från leksakslådan. Det är ju hon själv som delar ut leksakerna.
3. "dragna maskingevär" låter ju SÅ dramatiskt, men är inte annat än total nonsens. En pistol förvaras i hölster, och när man håller den i handen är den "dragen". Ett maskingevär (automatkarbin) kan näppeligen förvaras i hölster. Exakt hur bär man sig åt när man drar ett gevär?!
4. Kvinnan som dog "utsattes för ... tårgas". Detta är ett sofistikerat sätt att insinuera att dödsorsaken var tårgas. Eftersom kroppen inte obduserades, så vet ingen dödsorsaken. Flera hundra människor utsattes för samma tårgas utan att dö, så det kan näppeligen vara så att tårgasen "betingade" hennes död. Om hon hade en känd patologi som kunde förvärras av tårgas borde hon ju faktiskt inte vistas i området.
5. "Förstärkt tårgas" avskriver jag som en vandrings-sägen, såvida skribenten inte kan komma med namnet på det kemiska preparat som tårgasen är förstärkt med. Hon är också välkommen att förklara hur man "förstärker" CS, eller C10H5ClN2. Det skulle i så fall innebära att IDF uppfunnit en ny molekyl!
Med så många gaspatroner i omlopp, och så många akativister som bara LÄNGTAR efter att hitta något kompromenterande, så borde det ju för länge sedan finnas belägg för att tårgasen är "förstärkt." Det som möjligtvis har förändrats är metoden att sprida CS. Eftersom CS är ett fast ämne vid rumstemperatur, så måste det förvandlas till en aerosol på något sätt.
G. Tikotzinsky
1/ Utländska läkare som önskar svensk legitimation praktiserar utan lön, oavsett om de är specialister i sina hemländer.
SvaraRaderaOm de visar sig behärska språk och svensk sjukvård kan de ev. förordnas som underläkare med dito lön under praktikperioden.
Men detta bedöms individuellt.
Att inte avlöna läkare under utbildning är således inget ondskfullt judiskt påhitt.
2/ Naturligtvis kan människor med speciellt känsliga luftvägar bli sjuka eller dö av tårgas, liksom av andra luftburna agens som ex.vis brinnande bildäck avger.
Det gäller främst personer med redan existerande luftvägssjukdom som KOL eller astma. Dödsfall av tårgas är dock mycket sällsynta och det är av det skälet som tårgas är så spridd som vapen i världens polisstyrkor.
Personer med luftvägssjukdomar kan starkt rekommenderas att hålla sig borta från platser för upplopp eller demonstrationer.
Men man kan också dö i ex.vis en hjärtattack genom deltagande i, eller närvaro vid, upphetsade demonstrationer och protestaktioner.
I fallet som återges är det enbart illasinnat att spekulera i att tårgas var dödsorsaken utan att obduktion genomförts.
Att en dödsattest uppenbarligen utfärdades utan obduktion antyder att kvinnan ifråga hade kända sjukdomar.
När så är fallet brukar i Sverige också dödsattest utfärdas utan obduktion.
/Bosse Rööser
Måste instämma med föregående kommentarer. Många frågetecken kring denna "Gästkrönika".
SvaraRaderaAntar att svar på ovanstående frågor heller aldrig lär synas till.
MvH
A.Adler
Skribenten kommer att ta kontakt med Muna Mushahwar och ge kommentarer till er kritik .
SvaraRaderaSvar: Översättning från engelska till svenska
SvaraRaderaJag tycker det är sorgligt att de som försvarar en rasistisk regim inte har någon aning om vad denna regim gör eller var på sjukhuset jag arbetar på är exaclty.
Jag hoppas att de är mer realistiska och inse att inte alla som skiner är guld & att det finns bra och dåliga överallt. Endast Gud är fullkomlig. Det faktum att de läser dessa räkenskaper från människor som faktiskt bor i landet bör göra dem öppna sina sinnen för vad som kan verkligen händer & inte bara vara sked matas övertygelser som tjänar en viss dagordning för ett visst parti.
1. Hadassah Hospital började på ockuperad mark. Det faktum att det var som ett öga klinik gör ingen skillnad. Vem är mark var det igång på? Fanns det inte palestinierna där?
Det fanns en senare utbyggnad av Mount Scopus sjukhuset & de större sjukhuset nu stå på delstaten på Ein Karem .. En palestinsk by, byn som min mors släkt kommer från.
2. Jag är en palestinsk som bor i Jerusalem, och jag var varken erbjöd en israelisk Passrport inte heller jag vill ha en. Jag är palestinier.
Jag ska inte behöva tvingas att ta ett annat medborgarskap ska behandlas equaly eftersom jag har så mycket rätt att leva i det land som jag föddes i som alla invandrare som kom in från Ryssland eller Afrika eller Europa eller USA.
3. Pojken var 3 och hans ord var "skjuta araber" på hebreiska "hrog aravim"
4. Jag är legitimerad läkare i den israeliska minitry of Health. Jag passerade den israeliska legitimationsexamination & gjorde min praktik i Israel och jag gör för tillfället min specialitet.
Jag ber den person som undersökte mina faktiska närvaron i Hadassah inte att anta att veta mer om mitt arbete än jag eller min avdelning gör.
Vad som angetts är några händelser som hänt med mig personligen, med patienter jag behandlade. Jag håller inte på sjukhuset ansvarar för patientens individuella beteende.
5. Det finns palestinier behandlas på sjukhuset & det aldrig påstods i artikeln att de är illa behandlade som en regel.
Sjukhuset är ett av de bästa i Mellanöstern, men ingenting & ingen är perfekt.
Palestinska patienter från Jerusalem omfattas av obligatoriska "nationell sjukförsäkring".
Palestinier från området för den palestinska myndigheten betalar privat eller omfattas av den palestinska insurace.
6. Jag finner det mycket intressant att några av de kommentarer som är så deffensive, till den punkt där det nästan gör dem gå mer att bevisa vad som anges i artikeln,
så starka förnekande av personer som uppenbarligen inte vet något om situationen gör här mig bara be att de individer äntligen öppna sina ögon för sanningen.
Jag ska be för dem och ber att den blinda hat som är så uppenbart i deras ord kommer att ersättas med freden i sanningen.
Alla de bästa,I Kristus, vår Herre
Muna
Svar från Muna: I find it sad that those who are defending a racist regime don't have any idea about what this regime is doing or where the hospital I work at is exaclty.
SvaraRaderaI would hope that they be more realistic and realize that not all that shines is gold & that there is the good and the bad everywhere. Only God is perfect. The fact that they read such accounts from people who actually live in the land should make them open their minds to what might be really happening & not only being spoon fed beliefs that serve a certain agenda for a certain party.
1. Hadassah Hospital started out on occupied land. The fact that it was as an eye clinic makes no difference. Who's land was it started on? Were there not Palestinians there?
There was a later expansion of the Mount Scopus hospital & the larger hospital now stand on the Land on Ein Karem.. A Palestinian Village, the Village that my mother's family comes from.
2. I am A Palestinian living in Jerusalem, & I was neither offered an Israeli Passrport nor do I want one. I am PALESTINIAN.
I should not have to be forced to take another nationality to be treated equaly since I have as much right to live in the land that I was born in as any immigrant that was brought in from Russia or Africa or Europe or the United states.
3. The boy was 3 and his words were "shoot arabs" in hebrew "hrog aravim"
4. I am a registered doctor in the Israeli minitry of Health. I passed the Israeli licence exam & did my internship in Israel & I am currently doing my speciality.
I would ask the person that investigated my actual presence in Hadassah not to assume to know more about my work than I or my department do.
What was stated are some incidents that happened with me personally, with patients I treated. I do not hold the hospital responsible for individual patients' behavior.
5. There are Palestinians treated at the hospital & it was never claimed in the article that they are badly treated as a rule.
The hospital is one of the best in the middle east, but nothing & nobody is perfect.
Palestinian patients from Jerusalem are covered by compulsory "national medical insurance".
Palestinians from the area of the Palestinian Authority pay privately or are covered by the Palestinian insurace.
6. I find it very interesting that some of the comments are so deffensive, to the point where it almost makes them go more to prove what was stated in the article,
such strong denial by individuals who obviously know nothing about the situation here makes me only pray that they individuals finally open their eyes to the truth.
I will pray for them & pray that the blind hatred that is so obvious in their words will be replaced by the peace of truth.
All the best, In Christ our Lord
muna
Till G. Tikotzinsky du skriver citat
SvaraRadera"dragna maskingevär" låter ju SÅ dramatiskt, men är inte annat än total nonsens. En pistol förvaras i hölster, och när man håller den i handen är den "dragen". Ett maskingevär (automatkarbin) kan näppeligen förvaras i hölster. Exakt hur bär man sig åt när man drar ett gevär?!" slut citat
Ditt förnumstiga påpekande att maskingevär inte kan vara "dragen" är visserligen rätt, men tänk att texten är översatt, har du aldrig sett en IDF-soldat med höjt maskingevär som siktar på människor?
Se bild här
Mycket intressant kommentartråd!!!
SvaraRaderaVisar med all önskvärd tydlighet hur en del "Egon-kritiska" INTE förmår läsa ett personligt vittnesbörd med öppna sinnen och empati. Då läkarens erfarenhet inte känns bekväm avfärdas den med till exempel ovidkommande argument som att man inte uttryckt sig 100% korrekt kring till exempel orden "dragna vapen".
Lyssna till andra människors berättelser - vekligen lyssna - måste vara första steg på vägen till fred. Avfärda andra leder bara hatets spiral ett varv till.
Sedan kan man ju undra vilket hat eller vilka erfarenheter som får en treåring at säga "döda araber". Näppeligen något den lilla parveln själv upplevt eller förstår. Sådant "har varit i säck innan det kom i påse" som man brukar säga. Snacka om uppfostran!
"Eftersom hon själv är palestinier klassificeras hon som utlänning och får därför ingen lön för sitt jobb..." är ett uttalande som inte stämmer med isralisk lag och rättspraxis. Om det är sant att hon har en anställning och jobbar utan lön kan hon stämma sjukhuset vid den israeliska arbetsdomstolen - även om hon är utlänning.
SvaraRaderaMia Ovadia
För att eliminera all tvivel kan ni väl presentera bevis i form av en inscanning av anställningsvillkoret, samt en audio/video-inspelning på när detta förmodade barn uttrycker dessa ord?
SvaraRaderaAnnars verkar det mesta vara uppdiktat i denna gästkrönika.
MvH
A.Adler
Dålig uppfostran indeed, Stig. Håller med.Och dito om det hat som sprids i somliga palestinska skolor och värre under Hamas.
SvaraRaderaJag har all empati med att praktikant-läkaren Dr. Muna är bitter efter sina erfarenheter. Folk på båda sidor har hemska erfarenheter. Hon har sett hur IDF-soldater har agerat fel och bryskt och hur palestinier har drabbats. Och andra sidan har vi sett hur israeler har drabbats. Du vet vad jag talar om. Muna som läkare borde veta hur israeler, judar, araber, druser, kristna etc har drabbats av terrorn och att detta har bidragit till alla förb----de säkerhetsåtgärder. Det finns en större bild.
Till exempel upplever jag att Dr. Muna, som inte har några klagomål på Hadassahsjukhuset, ändå använder sin arbetsplats som avstamp för att visa enbart negativa saker. Hon driver politik, vilket hon har all rätt till. Men utomstående som vi borde se annat också.
I sitt svarsbrev skriver Dr. Muna att Hadassahsjukhuset byggdes på ockuperad mark!
"...Hadassah Hospital started out on occupied land...Who's land was it started on? Were there not Palestinians there?..."
Vaddå, occupied land, år 1934. Och palestinier var alla som då bodde där, även judarna! Menar Dr. Muna att judarna inte räknas? Räknades inte heller de judar som fördrevs från Gamla Jerusalem av Jordanien?
Hadassahsjukhuset byggdes inte på ockuperad mark. Läs om Hadassah på nätet, Stig. Det finns mycket.
Jag har inte grubblat över på vilka kvadratmeter sjukhuset ligger. Gissar att definitionen "ockuperad mark" kan vara olika. Vissa palestinier anser nog att hela Israel är en ockupation och vissa Israeler menar att de så kallade "territorierna" inte är ockuperade utan skall framgent inkorporeras i Israel. Själv tror jag - liksom FN m fl - att stilleståndslinjen från 1948, det som kallas 1967 år gränser, är utgångspunkten för framtiden, eventuellt med vissa framförhandlade byten av kvadratkilometrar.
SvaraRaderaMotsättningar och hat HOS MÄNNISKOR är problemet. Propaganda och fostran av barn till fortsatt bärande av konflikten är destruktivt på båda sidor. Palestinska skolor som demoniserar Israel gör givetvis fel. Israeliska skolor som hindrar eleverna att få veta någor om fördrivningen 1948 - Nakba - gör samma fel.
Tyska barn lärdes under 1930-talet att se judar som råttor. Den avhumaniseringen banade väg för förintelsen. Israeliska barn som i en demokrati får attityden "döda araber" utan att tillrättavisas är en potentiell risk för att historien kommer att upprepa sig - men med andra förrövare.
Såvisst - hatet är ömsesidigt. Men inte resurserna att sätta hatet i verket...
Intressanta kommentarer från artikelförfattaren och Dr. M. Båda visar med all önskvärd tydlighet hur tänjbara begreppen "sanning" och "fakta" är i den palestinska politiska diskursen.
SvaraRaderaDet visade sig till slut att "ögonläkaren" inte alls var någon ögonläkare, trots att hon jobbar på ögonkliniken. Irrelevant för patienterna som säkert får den behandling de behöver, men högst relevant för trovärdigheten i artikeln. Speciellt när författaren senare skriver "jag vågar tro att hon inte skulle tala osanning". Susanne G. sväljer allt med hull och hår, ifrågasätter intet.
Det står Dr. M. fritt att ha vilka politiska åsikter som helst, inklusive åsikten att hela Israel innanför den gröna linjen är ockuperat och utgör en illegal bosättning. I den svenska mainstream diskursen är det kutym att "..., enligt internationell rätt, på palestinsk mark i ett område som idag utgör en illegal israelisk bosättning" syftar på landområden som ockuperades 1967. Det är uppenbart att författaren stöder Dr. Ms. åsikt, med andra ord att hon förnekar den judiska nationens existensberättigande. Det är viktigt att hon redogör för dessa extrema åsikter - läsaren har rätt att veta utifrån vilken bakgrund författaren skriver och väljer sina intervjuobjekt.
Det kan synas triviellt om pojken var 2 eller 3 år, och om han sade "döda araber" eller "döda palestinier". Hatet som han uttrycker är detsamma. Men den verkliga innebörden är att någon ljög i den ursprungliga artikeln. Antingen ljög Dr. M, eller så ljög författaren. Vem det än var, så blir trovärdigheten i artikeln densamma - noll. Till och med nu, i den uppdaterade versionen, så envisas författaren med att lägga till en politisk ton i pojkens citat - "skjuta palestinier" i stället för den korrekta översättningen "döda araber" som Dr. M. till och med bjöd på.
Dr. M. skriver klart och tydligt att Hadassa-sjukhuset behandlar inte bara "israeliska judar" utan ALLA människor. Jag kan bara upprepa vad jag redan skrivit, att Susanne G. genom ett billigt retoriskt knep försökt vrida detta till ett rasistiskt patienturval.
Dr. M. skriver också klart och tydligt att hon själv valt att inte bli israelisk medborgare. Då kan hon näppeligen komma med klagomål över att hon saknar de rättigheter medborgare har.
Vi väntar fortfarande på svar vad gäller den "förstärkta" tårgasen. Det är ju intressant att Dr. M. som säkert har läst en del kemi och också har tillgång till medicinska rapporter har valt att ignorera detta ämne. Kanske det ändå är så som jag skrev, det hela rör sig om en palestinsk vandringssägen, sanning så uttänjd att det förvandlats till en bekväm propagandalögn.
G. Tikotzinsky
Stig, det är trevligt att diskutera i sansad och rakt på sak ton. Och jag har en del "saker" jag vill vara rak om.:)
SvaraRaderaHåller helt med att utgångspunkten för en gräns ska vara gröna linjen, stilleståndslinjen. Må den dagen komma!
Håller med om att inte avhumanisera folk och i den andan, vad sysslar somliga med? Dumma och tanklösa människor finns bland alla folk, bland högt och bland lågt utbildade.
Dr. Muna kan ha rätt i att man kan bli defensiv, ibland en reaktion till ensidigt skuldsättande. Och hon borde då som professionell läkare och med människokännedom fråga sig om hennes ton, inriktning och ordval kan ha bidragit till irritation?
Du behöver inte grubbla över var sjukhuset ligger, för den saken är klar, inte kontroversiell annat än för extremister. Men jag är förvånad över att du inte verkar bry dig om vad som stämmer i en rapportering eller kommentar.
Det jag skrev är att Dr. Muna i sin svarskommentar såg Hadassah som byggt på ockuperad mark och att hon vidare inte - efter hur hon skrev - räknade judarna som bodde i Palestina (gamla benämningen) då som palestinier. Hon uttrycker därvid liknande syn som den dumme läkaren som sa till henne att palesinier inte räknades.
Jag hoppas du med ditt ordval inte jämställer Nazitysklands statliga(!) indoktrinering i judehat med ett föräldrapars icke-reaktion när deras treåring talar krigiskt, speciellt i en zon där krig härjat och och terrorattacker fortgår? Vad vet vi vad föräldrarna sa, om något, till ungen på vägen hem? Ska vi verkligen döma dem efter en andrahandsrapportering? Kanske de är dumma, kanske hatiska, kanske inte. Är Dr. Muna hatisk om hon bara rapporterar negativa händelser?
Kanske det, om man vill dela ut ansvar, finns en myndighet närmare Dr. Muna som undervisar judehat och våldsromantik i sina skolor, det som Oslofördraget sagt att de ska sluta med? Tal om förövare, offer och "bystanders" borde inte så pinsamt klart undvika att ta med även(!) palestinska myndighetens och Hamas agerande.
Mina barnbarn säger de dummaste - och de smartaste saker. Ibland får jag tillfälle att tillrättavisa på plats, ibland i lugn och ro efteråt. De är snart 11 och snart 13 år gamla. Men hur resonerar man med en treåring? Vilka är de som är så kvicka att döma efter en incident med en treåring? Man tror kanske att judiska treåringar är små genier? Om detta inte är fördomsfullt... Ironi förstås.
Nyligen hade vi en gästläkare här vid Indiana University Hospital just från ögonavdelningen på Hadassah. Jag hörde en av hans föreläsningar om nya rön i Israel om "macular degeneration", något som potentiellt kunde hjälpa folk som tappar synen runt hela världen. Bojkotta dom, bojkotta dom!
Jag hoppas Dr. Muna får god utbildning där och att vi i hadassahorganisationen som bidrar en hel del genom vårt arbete till hela organisationen kan känna att vi bidrar till större förståelse mellan folken. Nog sagt.
P.S. Stig: Resurserna att sätta folkhatliga planer i verket kan man inte uttala sig så självklart om. Underskatta inte de resurser som finns via Syrien och Iran hos Hezbollah och Hamas och viljan bland indoktrinerade att implementera det som finns i terrorgruppernas rasistiska agendan.
SvaraRaderaRönt om Kairos Palestinadokumentet på Svenska Kyrkans hemsida:
"Inga anspråk på objektivitet
Dokumentet gör inga anspråk på att vara en objektiv analys av konflikten mellan Israel och Palestina. Det är istället ett rop inifrån en situation som gränsar till hopplöshet. Det är så vi måste läsa och ta emot dokumentet. Och det är utifrån den förståelsen vi måste ta det till oss och reflektera över hur vi skall handla."
Det förklarar en del.
Anna Roth
Det mest avslöjande med hela den här gästkrönikan är Egon Berglunds förhållande till Israel. Han påstår sig vara en vän till Israel, men samtidigt upplåter han sin blogg till två personer som förnekar statens existensrätt. Så uppför sig inte vänner, Egon.
SvaraRaderaG. Tikotzinsky
Citat "Han påstår sig vara en vän till Israel, men samtidigt upplåter han sin blogg till två personer som förnekar statens existensrätt." G. Tikotzinsky
SvaraRadera§ 2. – Du är välkommen med din kritik riktad mot skribenterna eller de som kommenterar under artikeln, men du ska bekräfta Din kritik med fakta, bevis eller argument . Detta är grunden i retoriken. I fallet att Din kritik saknar nämnda grunder, kommer din kommentar att betraktas som irrelevant.
Intressant, om man betraktar Israels territorium liktydigt med den av FN föreslagna delningsplanen, då förnekar man tydligen "statens existensrätt".
SvaraRaderaEgon,
SvaraRaderaSanna G och hennes intervjuobjekt skriver klart och tydligt att Ein Kerem är en "illegal bosättning" på "ockuperad" mark. Om de anser att Israel innanför gröna linjen är ockuperad mark och utgör en "illegal bosättning" då är det likvärdigt med att Israel innanför gröna linjen saknar existensrätt.
Bulten - helt rätt. Det är likvärdigt med att kräva att USA återgår till de 13 originalstaterna.
GT
Enligt delningsplanen från 1947 ligger Jerusalem formellt under internationell administration.
SvaraRaderaDetta var något som de tidiga sionisterna även accepterade.
Detta är närvarande är det sista internationellt erkända beslut som är fattat i frågan.
Under kriget 1948 års ”självständighetskrig” ockuperades Jerusalem av de tidiga sionisterna, och andra halvan av Jordanien – Gröna linjen skapades.
1967 anföll Israel sina grannar och ockuperar därefter resterande delen av Jerusalem - den östra, och förändrade kraftigt stadens gränser.
1981 så annekterades östra Jerusalem – och i protest så flyttar omvärlden sina ambassader därifrån.
I dagsläget finns det ingen stat erkänner israelisk överhöghet över Jerusalem och därför är det inte formellt fel att kalla Jerusalem ockuperat.
Att på peka detta är knappast att ifrågasätta den judiska statens existens, oavsett.
När det gäller Mount Scopus, Hadassa och den ursprungliga arabiska byn Ein Kerem, så är det så att byn ligger inom det område som delningsplanen stipulerade att internationell administration skulle gälla för.
Med hjälp av den israeliska lagen om ”frånvarandes” egendom från 1950 så kunde Israel fylla byn med emigranter.
1960 byggdes Hadassa komplexet i Ein Karem-området i Jerusalem
Guardian,
SvaraRaderaHelt fel. Alla länder som har diplomatiska relationr med Israel erkänner israelisk överhöghet över den del av Jerusalem som ligger innanför Gröna Linjen.
G. Tikotzinsky
Ja, USA har inte varit begränsat till 13 delstater sedan 1803, alltså 200 år gamla föhållanden. Kan verka omodernt utan tvekan, men när man vet att Tikotzinski hävdar sin rätt att vara bosatt i Israel på 2000 år gammal historia så hamnar ju perspektiven på sin ända.
SvaraRaderaSom folkrättslig grund för sin stats existens brukar heller inte Tkotzinski och hans grupp vara sena att hävda FN:s delningsplan. Vad beträffar den delningsplan som hängde ihop med detta beslut och som angav de territoriella begränsningarna har dock en selektiv förtängning inträffat.
Än mer kul är det att studera Israellobbyn ovilja att erkänna västbanken som palestiniernas område med sitt "inga gränser är fastslagna och ska fastslås i förhandlingar" kompletterat med hur upprörda dem blir när deras framtida förhaqndlingspartners visar samma flexibilitet i den territoriella frågan.
Var det någon som sa "dubbla standarder"?
Jo den israeliska approachen är välkänd - det vi har stulit från dom ska vi behålla, och det dom fortfarande har kvar ska vi förhandla om…
SvaraRaderaKlart som korvspad!
Tiko
SvaraRaderaJaha, så ”länder som har diplomatiska relationer med Israel gör det”?
Då får du nog skaka fram lite källor på det, för jag hittade inga.