 |
| Lewis Larsson på fotouppdrag i Egypten |
Den 23 juli är det 115 år sen 37 människor bröt upp från den lilla byn Nås i Dalarna för att resa till Jerusalem och där invänta Kristi återkomst som skulle inträffa nästkommande Påsk. Bönderna från Nås blev offer för frireligiös sekt styrd av amerikanskan Anna Spafford. Som jag tidigare skrivit om : Jerusalemsfararna från Nås 1896
Att i kolonin fanns en fotogrupp som under det kollektiva namnet American Colony Photographers har varit känt. Det nya i boken av Mia Gröndahl är att hon gör upptäckten av en hittills okänd fotograf Lewis Larsson. När kolonin upplöstes var Eric Matson kolonins ende kvarvarande fotograf och blev ensam ägare till American Colony Photographers bildarkiv. Eric Matson donerade bildarkivet till Library of Congress i Washington DC med sig själv som upphovsman.
Mia Gröndahl startar en 5 år lång "forskningsresa", hon får klart för sig att Eric Matson bara var 10 år när fotogruppen bildades 1898. Merparten av deras bildskatt är fotograferade av grundaren Elijah Meyers amerikanen Furman Baldvin och Lewis Larsson som var gruppens chefsfotograf 1910-30.
Citat” Fotograferandet blev ett sätt för de unga killarna att rädda sig mentalt. De kom ut i det fria, de kunde stanna ute i veckor och månader. Inte bara i Palestina. De reste i Libanon, Syrien, Egypten, till Petra i dagens Jordanien, säger hon. ” ur Dagen
1930 bryter sig Lewis Larsson och hans familj ur denna religiösa diktatur. Men han stannar kvar i Jerusalem. Han blev agent för svenska företag Primus kök, SAS och Facit. Han hade även hunnit med att blir svensk konsul. På fritiden fortsätter han att fotografera. Hans fotografier dokumenterar den oroliga tiden i Palestina innan staten Israels födelse.
Lewis hade privat sina sympatier på den Palestinska sidan men som svensk konsul tvingades han sig att hålla sig neutral. Det fungerar fram till 1947 då attackera båda sidor konsulatet. Sionisterna för att han är proarabisk. När FN:s undersökningskommission under ledning av svensken Justus Sandström som förordar en uppstyckning av Palestinamandatet väcker det palestiniernas vrede och konsulatet utsätts för ett bombattentat.
Lewis Larsson ser sig tvingad att ta avsked svensk konsul, i sin avskedsansökan till UD skriver han ” Jag har levt i Jerusalem i 55 år , från 1989 till 1947 och har stått på god fot med alla delar av befolkningen. Under alla dessa år först under turkiskt styre och sedan 9 december 1917 under brittisk regim, har jag bott i Jerusalems arabiska kvarter och mina arabiska grannar har varit mycket vänliga och snälla”
Under kriget om Jerusalem 1948 tvingas Lewis Larsson och hans familj bort från staden, men återvänder efteråt tillbaka till sitt hus på Nablusvägen 177 som nu ligger i Östra Jerusalem och hamnat under Jordanierns styre. Lewis Larsson hade tänkt skriva kolonins svenska historia men han avlider 1958 och ligger begravd på den Lutherska kyrkogården i Betlehem. Han blev 77 år gammal.
Jag vill verkligen rekommendera Mia Gröndahls bok, den utkom redan 2005 finns nu på välsorterade bibliotek. Den har 320 fotografier. Trion Elijah Meyers, Furman Baldvin och Lewis Larsson har skapat en världens finaste bildsamlingar från Palestina och Mellanöstern, värd att titta på, för de som intresserade av Palestinas folk och historia.
"Vi barn begrep inte så mycket av meningen med alltsammans...
Vi hörde harpospelet, vi såg Guds starka armar och böljande skägg bland molnen.
Och Jerusalem var en stad av guld och pärlemor "Lewis Larsson
Här kan man bläddra i bilderna Läs även andra recensioner: Carl-Olof Strand - Hammarbykyrkan.
och Svenska Fotografers Förbund
Här kan man beställa boken: Adlibris
1922 besökte Lewi Pethrus “ Dalasvenskarna” de var Jerusalemfararna som bröt upp från Nås 1896. Deltog i deras gudstjänster. Han berättar rätt så ingående om deras egendomsgemenskap, att de hade jordbruk, snickeriverkstad, fotografiateljé och affär. se Lewi Pethrus i Palestina
Idag hittade jag boken "Resor och rön i Palestina" av Lewi Pethrus i mina bokhyllor. Troligen har jag köpt den på någon second hand butik. I boken, utgiven 1922, berättar Pethrus att han blev mött av herr Erik Matson, en av dala-svenskarna i Jerusalem. Eftersom boken är rikt illustrerad och är en ögonvittnesskillnad från ett Palestina i början av det engelska mandatet ser jag fram emot att studera boken.
SvaraRadera