16 mars 2013

Kristen sionism-2

Bernt Jonsson var tidigare chefredaktör för den kristna tidningen Sändaren . Han var även den förste av SKR:s ”följeslagare” i Israel/Palestina. Han har ett långt engagemang i freds- och konfliktfrågor under flera decennier. Han är kristen , aktiv i Uppsala missionskyrka.

Gäskrönika: Kristen sionism – teologi som håller?- Del 2


Bland kristna sionister är tusenårsriket en central fråga än i dag, alltså föreställningen att Satan har bundits och det blir tusen år av ro och välstånd. Det är f ö en av de få saker de är överens om. Sen finns det en skiljelinje mellan post- och premillenialister. Den senare dominerar sen 1800-talets mitt, men kongregationalisten Jonathan Edwards (1703-58) ansåg, att Kristus skulle komma tillbaka först efter tusenårsriket. Enligt honom hade Gud för avsikt att ”kristna” världen genom nåd. Guds rike skulle gradvis komma inom historiens ram, väckelsen var ett tecken på detta, och judarna skulle i de yttersta tiderna låta sig omvändas. Israel som stat var aldrig en fråga för honom.

Postmillenialisterna stod för en rätt optimistisk hållning, som ledde till aktivism. Världen kan förändras, och det gäller att verka för Guds rikes utbredande. Missionen var en effekt av det synsättet. Edwards var en ledande förespråkare för den grundsynen. Sigbert Axelson har utpekat honom som ”missionens fader”.

Premillenialisterna var och är mer pessimistiska. Deras framtidsscenario förutsäger en allt mörkare utveckling, ondskan tilltar, krig blir allt vanligare, den ena katastrofen efter den andra inträffar, och allt detta ses som tecken på att slutet är nära. Om världen hur som helst ska gå under, så är det ju inte särskilt logiskt att arbeta för fred och rättvisa. En del av dem har gått så långt, att de hävdat, att fredssträvanden är att motarbeta Guds vilja.


Judarnas återvändande till Det Heliga Landet har kommit och gått som en prioriterad fråga, men föreställningen om detta har haft förankring på många håll både i England och i USA. Bortsett från alla andra, mer realpolitiska motiv hade troligen inte Balfourdeklarationen kommit till stånd, om inte Balfour och flera andra i den brittiska regeringen hade varit kristna sionister.

Den förste som tycks ha utpekats som kristen sionist var faktiskt Henri Dunant, Röda Korsets grundare*. Inom den kristna sionismen har det funnits två teologiska huvudlinjer i synen på relationen mellan kyrkan och judarna:

1/ En som hävdat, att det judiska folket skulle inkorporeras i kyrkan och återvända till Israel som en omvänd nation i likhet med andra nationer; att sprida evangeliet till judarna var primärt för denna hållning, det politiska återupprättandet av Israel var sekundärt.


Den kom att dominera i Storbritannien med den lysande predikanten och baptisten Charles Haddon Spurgeon (1834 – 1892) som ledande förespråkare. Han såg framför sig
1/ judarnas omvändelse till tro på Kristus
2/ återvändandet till landet
3/ Jesu andra tillkommelse. Sen kommer tusenårsriket (covenantal premillennial). Det gamla förbundet efterträddes av det nya förbundet. Evangelisation och judarnas återvändande är nyckelfrågor (ej staten Israel som sådan). Ettförbundsteologi.

Den klassiska kristna ståndpunkten är, att evangeliet är ett erbjudande till alla folk, dvs till både judar och hedningar för att nu använda nytestamentliga formuleringar. På den punkten företräder alltså Spurgeon traditionell kristen teologi. Kritikerna brukar kalla denna linje ersättningsteologi, att kyrkan är det nya Israel och ersätter det judiska folket som egendomsfolk.

2/ En annan huvudlinje har varit att hävda, att det judiska folket skulle förbli utanför kyrkan men återvända till landet före eller efter sin omvändelse; det politiska återupprättandet av Israel är primärt, evangelisationen är sekundär eller helt obehövlig.

Denna andra hållning hade också sitt ursprung i Storbritannien med John Nelson Darby (1800 – 1882) som ledande namn, men han blev mer prominent i USA. Han var en karismatisk gestalt och dominant personlighet med ett enormt gensvar. Han grundade Plymouthbröderna, som vid tiden för hans död omfattade 1500 kyrkor i världen. Man kanske kan säga, att Darby och hans efterföljare kombinerade en bokstavlig läsning av bibeltexterna med spekulativa tolkningar (messianic, apocalyptic or political dispensationalism). Tvåförbundsteologi.

Nyckelfrågor i dispensationalism:

Messiansk – evangelisation och det judiska templet
Apokalyptisk – profetian och Harmageddon
Politisk – försvar och välsignande av Israel

De olika uttolkarna av den här linjen talar oftast om sju dispensationer, Guds tidsåldrar, för vilka de anser sig ha bibliskt stöd. Utifrån skapelseberättelsens sju dagar presenterade Henry Drummond (1786 – 1860) 1831 i sin tidning Morning Watch ett tidsschema:

  1. Tiden före syndafallet – Adams tidsålder
  2. Tiden före floden – Noas tidsålder
  3. Tiden fram till befrielsen av kyrkan – patriarkernas tidsålder
  4. Den judiska kyrkans tidsålder
  5. Hednakyrkans tidsålder
  6. Tusenårsrikets kyrkas tidsålder
  7. Uppståndelsekyrkans tidsålder
Fortsättning del 3 kommer snart
* citat" Han föreslår hela tiden nya fredsprojekt. Bland annat vill han köpa upp jord i Palestina för att bilda en judisk stat. " ur Röda korset 150 år

Fortsättning del 3


Läs även andra bloggares åsikter om  

1 kommentar:

  1. Här har vi läsare fått en väl strukturerad presentation av den kristna sionismens tidiga historia. Det skall bli spännande att få ta del av en uppföljning fram till nutiden.

    Nisse Andreasson

    SvaraRadera