8 januari 2020

Fredrik Wadman Öppet brev


Fredrik Wadman har varit tre gånger i Israel och på Västbanken träffat flera palestinska och israeliska organisationer. Varit medlem i Ship to Gaza och är medlem i Palestinagrupperna. Han har skrivit flera krönikor som har publicerats och han driver  driver gruppen Israel-Palestinagruppen på Facebook. Han har även läst mycket, gått flera studiecirklar, på föredrag och studerar konflikten från alla perspektiv.

Gästkrönika : Öppet brev till alla kristna som oreserverat ger Israel all kärlek

 
Jag vänder mig till alla er kristna som hyllar Israels ockupation med hjälp av stöd från Bibeln. Det händer att jag läser era kommentarer under artiklar från de kristna tidningarna Dagen och Världen Idag på Facebook och det ser inte trevligt ut alla gånger är jag rädd. Och även när det inte finns något öppet stöd för just ockupationen inom de palestinska områdena är det för mig lika obegripligt när missionsbåten Elida — ”Sailing for Jesus” visar Israel sin oreserverade kärlek utan att med så mycket som ett ord ens nämna Israels förtryck av miljontals människor — inklusive av de enda kristna människorna som lever i regionen.

Jag är själv inte kristen, eller alls religiös, men jag måste erkänna att jag har svårt att se hur ni finner stöd för era ståndpunkter. Så jag tänkte berätta lite om hur jag ser på saken och om varför jag för mitt liv inte logiskt kan sammanföra era åsikter med er kyrkliga tro.

Jag ogillar egentligen starkt att diskutera äganderätt av områden ur ett religiöst perspektiv — och inte ur ett som jag kallar det — förnuftigt synsätt. Ni vet; FN, de mänskliga rättigheterna och kunskap från historiska fynd som kan verifieras av riktiga forskare. Allt annat tycks för mig vara ett utslag av galenskap. Men jag är inte här för att bråka. Samtidigt måste jag vara ärlig. Och för att gå er till mötes tänker jag ändå försöka se det ur ert narrativ.

Ni som säkert kan Bibeln utan och innan kanske kan hjälpa mig med en sak? Är det inte så att Gud i Första Moseboken 15:18 uttryckligen säger till Abraham: ”Åt dina ättlingar ger jag detta land, ända från Egyptens flod till den stora floden, Eufrat.”? Och är det inte också så att Abrahams barn senare skulle komma att bli grunden för judendomen likväl som för kristendomen och islam? Dessutom fanns ingen av de tre monoteistiska religionerna när löftet från Gud gavs 800 år innan Moses ledde ut sitt folk från Egypten — om man nu skall försöka klistra in berättelserna i historien. Borde då inte rimligtvis Israel vara en stat som både är judisk, kristen och muslimsk? 

Och innan jag fortsätter — är det meningen att jag skall förstå er som att landet borde sträcka sig från Irak till en bit in i Egypten? Jag tror som sagt att det står så i Bibeln.

Om man skulle ge sig på att gissa vilket folk ni logiskt sätt borde favorisera, om man nu måste göra det, hade jag gissat på det kristna folket. Men när det kommer till Israels ockuperade områden kan det knappast vara så eftersom de kristna där tvingas leva under odemokratiska militärlagar medan folk i de så kallade ”judiska samhällena” i ”Judéen och Samarien” (eller Västbanken) lever under israeliska civila demokratiska lagar. Faktum är att de kristna inne i Israel också utsätts för diskriminering, fast inte alls lika mycket. Hit inkluderar jag däremot inte de kristna i den östra delen av Jerusalem, som allt som oftast får sina hem rivna av israeliska myndigheter, och vars övriga rättigheter följer en avsevärt lägre standard än den som israeliska kristna medborgare har.

Om man nu skall använda den kristna tron som ett politiskt berättigande för dels; vilket religiöst folk som har rätten till Israel och dels; rätten att utöva ett ockuperande förtryck över folken i närområdet, låter det i mina öron ytterst märkligt med tanke på att kristendomen framförallt predikar det Nya Testamentet. Under Jesus tid levde han under romersk överhöghet. Hade han levt i sin födelsestad Betlehem idag hade han fortfarande levt i en ockupation — men i en israelisk. Med tanke på hans radikala budskap hade han förmodligen inte heller fått tillstånd att rida förbi diverse israeliska gränsposteringar på sin åsna in till Jerusalem. Betlehem omgärdas av en åtta meter hög öststatslik mur med vakttorn och taggtråd som hade gjort Stalin stolt. Hade Jesus velat rida hela vägen tillbaka till staden Nasaret där han växte upp hade han förmodligen blivit satt i ”administrativt förvar” på obestämd tid utan att tilldelas en formell anklagelse. Däremot hade han sluppit korsfästelsen — om än inte en fruktansvärd tortyr.

Så vad tror ni att era kristna bröder och systrar i Jerusalem säger om allt detta? Jo, nämligen: ”Vi begär respektfullt om skydd för alla människor för återetablerandet av ömsesidig tillit och säkerhet för israeler och palestinier. Vidare vill vi kalla på alla fredsälskande människor från runt om i världen att förena sig med oss i ett uttryck för en rättvis fred.” Kyrkoledarnas brev skickades till Kyrkornas Världsråd (vilka samordnar 340 kyrkor runt om i världen) som 2002 svarade genom att starta Ecumenical Accompaniment Programme in Palestine and Israel (EAPPI), även kallat Följeslagarprogrammet. Detta borde ju vara något för er? Ändå tycks de av er kristna jag vänder mig till vara lika ogillande till Följeslagarprogrammet som Israel är. Hur kommer det sig?

Det får mig att tänka på en sak. Ättlingar till kristna puritaner som landsteg i ”Den Nya Världen”, alltså USA, försöker uppfylla en profetia att hjälpa judarnas Israel att blomstra tills dess att allt havererar och Messias återvänder. Sedan är det tanken att Israel kommer konvertera staten att bli kristen och judenheten runt om i världen dukar under. Jag pratar alltså om president Trumps vänner som är flera miljoner stycken och styr amerikansk politik på senatorsnivå. Men ni har väl inget med dem att göra hoppas jag?

Det råder delade meningar om Jerusalems status har jag märkt. Fast utanför sfären av folk med starka åsikter och inom de led av folk som jobbar med internationell rätt gör det faktiskt inte det. Det är inte ”omtvistat” utan solklart så att Israel olagligt ockuperar den östra, och delvis kristna, delen av staden. Detta gäller även Västbanken, Gaza och de syriska Golanhöjderna. Internationella Domstolen i Haag har fastslagit det. FN:s alla otaliga resolutioner fastslår det. Fjärde Genèvekonventionen fastslår det. För att förstärka det ytterligare så är det även vad EU och nästan alla världens länder säger. Det är alltså inte frågan om vad jag, som agnostiker, anser — utan vad världens samlade internationella juridik har fastslagit.

Det kanske finns de av Dagens och Världen Idags läsare som tar åt sig av det jag skriver trots att ni inte sympatiserar med Israels ockupation. Då kan jag avslöja att jag även vänder mig till er. Visst finns det stort fog för att kritisera en massa länder för en massa saker, och jag gör också det. Men aldrig ser jag er säga ett enda ont ord om Israel trots alla hennes uppenbara brister. Aldrig har jag heller sett så många samlade kristna som tycks ta så stort avstånd från Nya Testamentet och Jesus kärleksbudskap som ni gör i era led. Om han hade levt idag gissar jag på att han skulle tycka det vore dags att häva ockupationen och låta alla invånare leva under samma rättigheter och skyldigheter. Det är också slutsatser man kan dra av att läsa Bibeln.

Fredrik Wadman 2020-01-08



3 kommentarer:

  1. För några år sedan vädjade du också till oliktänkande om svar. Då svarade jag, men efter en tid blockade du mig. Jag följer dig, och skulle många gånger gett min åsikt, men jag är blockad från dig och pal.gruppen, så egentligen önskar du inget mothugg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej jag blockerar ingen som följer kommentarsreglerna http://dessaminaminstabroder.blogspot.com/p/kommentarsregler.html

      Radera
    2. Mitt svar var till Fredrik Wadman

      Radera