11 maj 2018

ISRAEL - väl värd att fira?

Lars Hedlin är född 1940 i Vittangi Lappland , uppväxt i den Lestadianska väckelsrerörelsen , arbetat som gymnasielärare under hela sitt yrkesverksamma liv. Aktig i Sv. Kyrkan, bosatt i Umeå .

Gästkrönika

Inför Israels 70 års jubileum är det naturligt att lyfta fram alla de framsteg som gjorts trots i det närmaste nolläge vid starten 1948. Så har det också redovisats i media i synnerhet den kristna. Icke desto mindre faller det skuggor  över den israeliska utvecklingen i andra avseenden. Därav frågetecknet i rubriken. Hur kunde det bli så?

Låt oss börja med det problem som kännetecknat  alla dessa sju decennier och som Israel inte lyckats lösa. Israel befinner sig fortfarande i konflikt med den spillra av palestinier  som befinner sig inom landets gränser.Hur kan det komma sig att en stat som ofta framhålles som den enda demokratin i regionen och som därtill är överlägset starkare än det palestinska folket i alla avseenden ändå inte lyckats få till stånd en bestående fred? Det finns fredsgrupper på bägge sidorna, den israeliska och den palestinska, men det är inget som regeringen tagit till vara. Här hade det funnits möjligheter att underifrån starta en fredsprocess som steg för steg kunnat etablera en varaktig fred!  Kan det vara så enkelt  att Israel egentligen inte är angelägen om fred  så länge regeringen inte  behärskar hela Palestina. Nu är det bara en tidsfråga innan Israel  införlivat Samarien och Galileen och då kommer palestinierna ställas inför problemet om de platsar i en rent judisk stat, vilket är en strävan för Netanyahu. Två-statsideen är överspelad, Netanyahu och kristna sionister är på god väg att nå målet - en stat!
Kön för palestinier vid checkpinint Gilo i Betlehem. Foto EB

Det  har också varit främmande för den israeliska regeringen att söka en förebild i Sydafrika. De Klerk insåg att fred inte skapas genom vapenmässigt övertag och tog chansen att  lägga ner vapnen. För Netanyahu som är fångad av den svarta pedagogiken kan bara vapen trygga freden. Så länge detta gäller kan israeler inte leva i trygghet! Av och till kommer palestinierna att försöka hävda sig, vilket vanligtvis leder till fler offer på den palestinska sidan än på den israeliska. Just nu exemplifierat när israeliska tonårs soldater vid gazagränsen  över prickskytte på obeväpnade palestinier. Med regeringens goda minne! T.o.m att tidningen Dagen besväras av detta! Annars brukar det vara så att  kristen media vid enstaka tillfällen  kan erkänna att allt den israeliska regeringen gör kan vara tveksamt,  utan att konkretisera kritiken, vilket gör att debatt om Israels görande och låtande inte är möjlig i kristen media!

Israel har en konstitution som garanterar lika rätter för landets alla medborgare. I praktiken har det blivit så, att detta inte gäller palestinierna fullt ut. Dessa behandlas nedsättande dagligen (typ vägspärrar och val av vägar) , drabbas av utomrättsliga avrättningar,  terroriseras av bosättarna och  enskilda soldater. Israel har utvecklats till en fullödig apartheid stat! Något som ex:s kristen media inte vill kännas vid! När palestinierna utövar motstånd, vilket de har rätt till mot en ockupationsmakt, kallas detta terrorism. När Israel agerar på motsvarande sätt, hävdas det att det är  nödvändigt av säkerhetsskäl,att  skapa trygghet för israelen.

Israel har starkt stöd för sin politik  av kristna sionister och evangelikaler av olika schateringar. Israel håller nu på att förverliga Guds löften! Det var löften som det judiska folket fått  av Gud för att judarna skulle få ett eget land. Fanns det folk som var i vägen fick dessa köras över. Palestinierna befinner sig nu i den situationen! Netanyahu är inte sen att utnyttja den argumentationen även om motiven för hans del är renodlat nationalistiska. För ortodoxa judar är ovan beskrivna synsätt helt främmande, eftersom staten Israel inte kan bildas förrän Messias kommer. Och framhåller de, att när politiker tar över det som skulle vara Messias uppgift blir det blodigt värre!

Det blev givetvis blodigt! En talesman för den israeliska regeringen framhöll att Hamas mål är att ta livet av så många israeler som möjligt. Tiotusen israeler har också fått sätta livet till under dessa decennier! Men uppenbarligen har den israeliska armen haft en ännu högre ambitionsgrad då 50000 palestinier innefattande  en stor andel kvinnor och barn  gått åt förutom tusentals som blivit lemlästade. Israels mål är  att  åstadkomma ett starkt och självstänfigt Israel och för alla dessa kristna sympatisörer, främst kristna sionister, har ett fullbordande av Guds löften också varit målet, men som inneburit att vägen dit kantats av lik, mer än 60000 och alla dessa tusen och åter tusen skadade för livet. Och fler tycks det bli!

Allt  detta ovan redovisade   kastar skuggor över 70 års firandet i en stat där ändock yttrande- och pressfriheten är väl förankrad! 

Är  målet värt alla dessa spillda liv?  Här vore det plats för Israels alla välmenande vänner till självrannsakan!
Lars Hedlin

Läs även andra bloggares åsikter om  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar