I veckan är det 100 år sedan San Remo-konferensen 1920 . Där delade segrarmakterna upp det Ottomanska riket. Frankrike skulle få mandat att administrera Syrien och Libanon. Storbritannien tilldelades mandat för Irak (Mesopotamien) och Palestina.
I tidningen Dagen påstås att där lades en grundsten för staten Israels bildande.
Citat ”Bland annat är det här i San Remo som ett viktigt avtal sluts för en egen nation för det judiska folket, med den brittiska så kallade Balfourdeklarationen från 1917 som utgångspunkt. Detta blir plattformen för det brittiska Palestinamandatet som 28 år senare, 1948, skulle leda fram till att staten Israel bildades.
– Många i dag vill inte kännas vid San Remo-avtalet. Enligt detta tillhör det som kallas Västbanken Israel fullt ut. Det finns inget som kallas ockupation. Den faktakunskapen borde komma fram mer i dagens debatt, anser Stefan Dozzi, generalsekreterare för Vänskapsförbundet Sverige-Israel.
Omdiskuterat Västbanken
Västbankens status (historiskt Judéen och Samarien) finns det som bekant olika synsätt kring beroende på vilken sida man står på i Israel-Palestina-konflikten. Men Stefan Dozzi framhåller att avtalet är fakta som det är värt att påminna om i samband med 100-årsjubileet av San Remo-konferensen.
Han säger att Israel av ödmjukhet, och för att behålla freden, långt senare sa ja till FN:s delningsförslag 1947, trots att Västbanken inte skulle tillhöra Israel. Den arabiska sidan avvisade samtidigt delningsplanen. – När FN-förslaget föll är det folkrättsligt och enligt FN:s stadgar det gamla avtalet man faller tillbaka på, argumenterar Stefan Dozzi.
Anders Wisth är kanalchef och programledare på kristna kanalen TBN Nordic som uppmärksammar San Remo-avtalet i flera program under veckan. Bland annat diskuteras avtalet och dagens situation i Israel på torsdag kväll av Israels ambassadör i Sverige, Ilan Ben-Dov, politikern Lars Adaktusson (KD), Ulf Cahn från Förenade Israelinsamlingen samt Felicia Ferreira, chefredaktör på Dagen.
– Det är förvånande hur San Remo-frågan har passerat förbi så många trots att avtalet hade avgörande betydelse för hur Mellanöstern stabiliserades efter krigsslutet, säger Anders Wisth. " Slut citat ur Historiskt avtal om Israel lyfts fram i TBN Nordic " slut citat Ur Dagen Historiskt avtal om Israel lyfts fram i TBN Nordic
Det jag verkligen ifrågasätter är påståendet i nyhetsartikeln när man försöker skönmåla och bortförklara ockupationen. "Enligt detta tillhör det som kallas Västbanken Israel fullt ut. Det finns inget som kallas ockupation."
Så här tycker jag ”Om man hänvisar till San Remo-konferensen 1920 inget som ens diskuteras på allvar i det officiella Israel då det skulle skaka grunden för hela nuvarande staten. Israel räknar sitt bildande från 1947 års beslut i FN det är enda juridiska dokument som FN antagit som ger legitimitet åt staten Israel , att ifrågasätta detta då ifrågasätter man staten Israel. NF deklarationen slår exempevis fast rättigheterna för den bofasta befolkningen i hela området på ett sätt som gör att inte bara bosättningarna i princip blir helt omöjliga, utan också att Israel skulle vara juridiskt tvingade att ersätta eller lämna tillbaka marken till pre-1948 de palestinska landägarna inom det erkända Israel. ”
Palestina Mandattexten från 24 juli 1922 förklarade: Emedan de allierade huvudmakterna (Storbritannien, Frankrike, Italien och Japan) även har enats om att mandatstaten (Storbritannien) skall tillse förverkligandet av den deklaration som ursprungligen gjordes den 2 november 1917 (Balfourdeklarationen) av hans brittiska majestäts regering, och som har accepterats av sagda makter för skapandet av ett nationellt hem i Palestina för det judiska folket, är det uttryckligen förstått att ingenting må göras som kan äventyra de rättsliga och religiösa rättigheterna för existerande icke-judiska grupper i Palestina, eller de rättigheter och den politiska status som judar i något annat land åtnjuter. ur Brittiska Palestinamandatet
What's the Balfour Declaration? And how did it MESS UP the Middle East?
Tidigare. Frank Mangs resa till Orienten 1938 ”Han fann ett Palestina i oro, regeringen (i England) hade tillsatt en kommission som skall studera möjligheten av landets geografiska fördelning mellan judar och araber. Araberna hade besvarat det med att proklamera en generalstrejk i flera städer.
Tulltjänstemannen
i Haifa: ” Leka med ord – Det var det engelsmännen gjorde under
världskriget, när man gav både judar och araber hopp om landet…
Men nu är leken genomskådad och tycks kosta England mera än man
någonsin beräknat.” ur Till Orienten
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar